Kategori: Uncategorized

Sedan några år tillbaka har jag fört orderbok på gammalt hederligt manér och för in alla beställningar med nummer och övriga detaljer. Sedan dess har jag dessutom börjat kunna se hur mycket jobb jag hinner utföra på en vecka, samt minutpris.

Min timpenning ligger på 510 kr/h inklusive moms och från och med juli 2016 klockas alla mina jobb. Många av mina beställningar visade sig ha korrekt pris och andra kommer att höjas en aning (vilket de redan har gjort, inofficiellt).

Tack vare mitt klockningsarbete blir det också lättare för mig att se om det finns plats för fler jobb vilket kommer att leda till att jag i många fall kan leverera snabbare! Jag har helt enkelt effektiviserat mitt sätt att jobba, vilket ger mina kunder en snabbare service, utan att tumma på kvalitén.

Nytt för juli är också att jag numera har Swish och IZettle-betalningar (kort) vilket har visat sig vara mycket smidigt för både mig och kunden. Jag har tidigare tagit betalt via en annan kassalåda, vilket nu inte längre behövs.

Det går mycket bra att höra av sig i god tid för att boka en plats i orderboken, speciellt för mer omfattande beställningar. Du kan sedan välja att lämna in dina saker på en gång eller komma med dem på avsatt datum. Detta garanterar att du verkligen kommer med i min planering.

Jag kommer att hålla en mängd kurser under hösten, både på Hemslöjden (kvällskursen är redan fullsatt, en helgkurs finns platser kvar i), en lite enklare på Folkuniversitetet i Linköping (helgkurs) och en helgkurs i mönsterkonstruktion på Birkagården i Stockholm i november.

Förra året sydde jag upp denna kavaj, i handvävd tweed från Breanish Tweed, inköpt på plats på Hebriderna av kunden själv.

Till detta exklusiva tyg valdes också ett foder i bemberg-cupro, som vi beställde hem från London, samt knapphålssilke i ockra, för att ge värme åt det gråblå tyget.

Vi började med en toile för att få rätt form och vinklar på mönsterdelarna. Sedan avbokade jag alla sociala åtaganden en söndag, tog ett djupt andetag och klippte till alla bitarna. Det vara bara små stumpar kvar så det gällde att tänka efter innan 😉

Innan jag började sy hade jag passligt nog investerat i ett trekilos strykjärn, som jag numera inte vet hur jag kunde klara mig utan. Det var toppen till tweeden.

Antal fickor och deras placering bestämdes, hur många sprund bak och axelformen. Eftersom kunden redan är rakaxlad så behövdes bara tunna vaddar för att hjälpa tygets fall.

Allt underarbete, foder och knapphål är sydda för hand i varierande tekniker för att ge kavajen stuns och livslängd.

Money, money, money…

Som liten företagare, inom en kanske ovanlig bransch så är ekonomi och bokföring läskiga grejjer. Speciellt om du inte får in så mycket pengar. (Här kommer ”övriga inkomster” in, läs här.)

Jag kommer inte från en familj av företagare och har ingen ekonomutbildning. När jag började med min firma kunde jag sy. Resten har kommit med tiden. Jag kan inte påstå att jag är någon expert, (verkligen inte) och jag tycker att du vid tvivel alltid ska prata med ett proffs.

I början har du inte alltid råd med en revisor. För min del kommer det att bli en lyx att unna mig när ekonomin tillåter det, med bekväm marginal.

Innan dess behöver du fortfarande sköta dina rutiner. Som liten företagare kan det vara oerhört förvirrande att veta vilja rutiner jag verkligen behöver. Så jag tänkte punkta upp vad jag har lärt mig hittills:

1. Betala in momsen omedelbart.

2. Ha koll på hur mycket skatt du verkligen ska betala in och betala på ett sätt där du har kontrollen.

På skatteverkets hemsida kan du räkna ut din summa för preliminärskatt. Detta måste du göra för att få reda på hur mycket du ska betala in i månaden. Men: lägg dig på en något blygsam nivå. Du kan använda deras uträknare som ett sätt att kolla hur mycket det blir, du måste inte skicka in den på en gång (och du kan göra detta flera gånger under året). Men, säger du, ”ska man inte skicka in allt och vara duktig?”. Ja, men en gång räcker och tänk på att det som verkligen stämmer av din årliga skatt är deklarationen året därpå. Dessförinnan har du tid att kolla över allt.

När du är ny och liten kan dina inkomster åka berg- och dalbana under året och att då ålagt sig att betala maxskatt varje månad kan kännas tufft. Om din ekonomi är bräcklig är mitt råd istället att:

– betala en hög men hanterlig summa varje månad

-räkna ut hur mycket den slutgiltiga skatten kan bli, worst case scenario, och sätt in extra på skattekontot de månader du får in mer pengar. För att vara riktigt trygg kan du ta i lite i överkant, du kan alltid ha dem till godo på skattekontot nästa år.

Genom att göra så här får du lite svängrum och kontroll på NÄR du betalar in din F-skatt. Det viktigaste är att den är fullständig när skatteverket ska dra den från ditt skattekonto. (Vilket de gör under året, månadsvis OCH efter deklarationen.)

Exempel: ett företag omsätter 200 000 kr ett år och har kostnader för ca 80 000 kr. Detta ger en F-skatt för ca 4-45 000 kr, med de avdragen som just denna firma kunde göra (väldigt få och blygsamma).

3. Investera!

Om du investerar en del av din vinst i avdragsgilla saker (kontorsmaterial, maskiner, inredning, marknadsföring..) så kan du dra av detta i deklarationen och då få något lägre skatt. Du kommer säkert att märka att vissa år behöver olika saker. Ibland behöver du jobba undan, ibland är det verkligen dags att investera.

När du aktivt jobbar på att sänka din skatt genom att investera, se till att du lägger pengarna på sådant som du kan ha nytta av länge (tack staten för min nya arbetsbänk!).

Såvitt jag förstår så kan du fortfarande pensionsspara och dra av på skatten men bara om du köper en pensionsförsäkring. (Jag är inte bombsäker men det lät som att man kan dra av så länge man har ett köpebrev att visa i bilagorna till deklarationen.)

Men det är en poäng att fundera över: om du inte vill att staten ska ta alla skattepengarna (även om en del av det är till din pension) så är avdragsgilla investeringar nästan det enda sättet att behålla ”värdet” av de pengarna. (Jag vet inget om konton på Cayman- öarna 😉 )

4. Det är inte säkert att du behöver ett bokföringsprogram.

Jag har haft Visma, Fortnox, Speedledger… och ändå slutar det alltid med att jag sitter och räknar på papper…

Om du har mängder med små köp eller på annat sätt en mängd spretiga poster i firman så kan ett program vara en stor hjälp. Men ett pyttelitet företag klarar sig ofta helt ok med pappersvarianten eller en Excel-fil. Det väsentliga är att sortera upp alla typer av utgifter och inkomster, ha koll på olika momssatser, om du köpt saker utomlands osv och sedan addera ihop dem.

Det enklaste programmet jag haft är helt klart det som du kan få via banken (Speedledger). Det är kopplat till ditt företagskonto och så länge du ser till att alla dina köp och inbetalningar går dit så hamnar de även rakt in i bokföringen. Sedan kollar du av punkt efter punkt att de ser korrekta ut och trycker sedan ”ok”. De kan även koppla dina kunders fakturor till en Inkassotjänst utifall att du får problem med en kund, vilket inte är så dumt.

Jag betalar ca 190 kr/mån till Speedledger men räknar på papper för att jag är för lat för att ringa support när jag kör fast. Inte programmets fel utan mer mitt…

 5. Stalk a native.

Börja följ ekonomibloggar, även om du bara förstår hälften. Ekonominördar har alltid kollen innan du har det och har ofta idéer på hur du skyddar dig från potentiella fallgropar.

Se det som att gå i skolan, skaffa färgpennor och anteckna det som du kan använda, tips och tricks.

Så…

Ta kontrollen och sov gott! /Ellen

Här kommer lite tips till dig som liksom jag gjorde, ska starta enmansföretag inom ett serviceyrke, med begränsat kapital (eller som jag: inget alls) och med viss osäkerhet på hur den färdiga firman kommer att se ut.

1. skaffa inte diverse dyra it-plattformar innan du bestämt vad du ska göra.

Jag skaffade firma för att kunna ta emot sömnadsförfrågningar som jag redan hade. Jag hade inte någon grandios plan, strategi eller visioner… Jag hade en radda udda kompetenser som kändes väldigt spretiga. F-skattsedel var svaret på frågan. Jag fick inte jobb på Ica när det begav sig men fick utan problem beställningar på tiotusentals kronor på skräddarsytt. Jag insåg att andra kanske så vad jag skulle hålla på med bättre än vad jag gjorde.

Under tiden hade jag sytt en del egendesign i återanvända tyger och sålt i butiker i Linköping och Göteborg.

Och en egen web-shop kan man ju alltid ha användning för? Eller?

NEJ. Låt mig förklara varför: Innan du har en riktigt bra produktion, pengar att investera, en tydlig plan på var du vill är en egen shop pengar i sjön. Det finns andra kanaler. (Vad ska förresten en skräddare med en webshop att göra? Visst hände det att jag designade lite själv ibland men inte i närheten tillräckligt för att motivera pengarna jag spenderade på webshopen.)

Det är jättesvårt att få tillräcklig trafik till din sajt, speciellt om du inte har kommit igång ordentligt. Försäljning från din hemsida kan i andra lägen vara ett bra komplement till din övriga business.

2. ta inte emot för många råd från folk som inte är insatta i din bransch.

Dina egna branschkollegor vet bättre vad du faktiskt behöver. Många rådgivare på diverse instanser är bra på vissa typer av företag men om du som jag slår dig in i en ovanlig nisch finns det ibland gränser för hur bra råden är. Nätverka hellre men snarlika företagare. Råd från andra branscher blir superintressanta när du är mer van men i början är de mest förvirrande.

Nyförtagarkurser och liknande kommer att uppmana dig att fingera en budget och en affärsplan. Jag måste säga att jag inte känner en enda kollega inom min bransch eller liknande som kunnat göra detta. Jag själv behövde få jobba i en gäng år innan jag började skönja vad jag hade att jobba med och hur det skulle kunna se ut. Inte alla har ett laserfokus i början och det går bra det med. Firman utvecklas långsammare i början men det betyder inte att du inte kommer ikapp.

Du kommer antagligen inte att hitta ditt eget system för att lägga upp ditt företag på flera år och det kommer kanske alltid att vara ett förändringsarbete men det är en del av det roliga.

3. Var inte  för snål/försiktig för att marknadsföra dig ordentligt.

Om du jobbar med något kul så kommer det att finnas folk som gärna vill följ a det du gör. (Detta tog mig ett tag att inse..) Och du behöver väldigt många som följer det du gör för att vaska fram de som kommer att handla av dig. Många vill först och främst titta på fina bilder, läsa intressanta saker och få en inblick i din verkstad. Det är toppen och fullkomligt ok! Jag gissar att ca 5% av de som följer mig på nätet slår till och beställer. 5% av 500 är mer än 100. 5% av 1000 är 50 personer och beroende på vad du tillverkar så kan det vara gott och väl. Du behöver kanske inte alls lika många kunder som en större firma gör.

Investera i att synas ordentligt. Det viktigaste i början är att folk vet att du finns och får en trevlig bild av företaget. Jobbar du med något spännande har du i princip en latent publik att hämta hem. Ditt jobb blir sedan att behålla dem, genom intressant innehåll, bloggande och annat.

4. ha inte för litet kapital.

Du behöver ha ett konto med ”dra åt skogen” pengar /”rainy-day” eller med ekonomspråk: du behöver ha ”likvida medel”. Utan extra på banken tvingas du jobba mycket hårdare. The poor pays moore. Du kommer att känna dig tvungen att ta jobb som inte känns rätt, ha sämre förhandlingsposition och betydligt fler sömnlösa nätter. Alla företag genomgår mer intensiva perioder varvat med lugnare, när svängningarna är stora pratar frilansare om ”feast and famine”. Om du har pengar på banken kan en lugn period vara en välkommen tid då du hinner komma ifatt med hemsidan och annat som också är viktigt.

Du kan öka ditt sparkonto på flera sätt, beroende på hur ditt liv ser ut:

• jobba extra
• skaffa dig passiva inkomster
• sälja av saker du inte använder
• se över dina utgifter, minska ner under en period
• hyr ut rum/sommarstugor/husvagnar och bilar du inte använder eller väljer att under en tid inte använda,- spara rubbet.
• ta mer betalt

5. jobba inte underbetalt på övertid, för länge.

Om du börjar känna dig bitter så har du tagit för lite betalt. De bästa jobben är när du och kunden är lika nöjda och glada. De proffsigaste firmorna jag sett sätter kunderna i kö och har ett tydligt system. Du kan omöjligt göra ditt bästa om du är halvgalen av stress.

Bara du kan boka in ledigheter. Tänk på att du är en av flera företag som gör liknande saker. Om kunden vill att just du ska utföra jobbet så får hen acceptera det pris du behöver ta. Du måste själv bestämma vad du vill ha betalt och hur snabbt du klarar av att jobba, utan att fara illa.

Om du jobbar minst heltid ska dina inkomster täcka dina kostnader för dig och firman (inklusive mat och någon form av socialt liv), minst. Räkna ut vad det är. Det tar tid att bygga upp en firma, speciellt om du är själv och slår dig in i en ovanlig bransch. Att komma upp i en bra inkomst kan ta år men under tiden måste du överleva utan att bli tokig. Tänk på att du inte kommer att kunna fakturera alla timmar du jobbar. Driften av själva företaget tar upp en hel del tid, och går utöver kundernas inbetalningar. Du måste ta betalt för de timmarna också, i ditt timpris.

Jobbar du för en lägre ersättning under en uppstartsperiod så ska den vara tydligt avgränsad. Den perioden använder du bäst till att lära dig så mycket som möjligt så att du sedan lätt kan motivera din prishöjning.

Rea är till för företag som köper in mängder från grossister (tillverkat billigt i ett land långt bort), inte för serviceföretag. En viss förhandlingsmån är i vissa fall ok men bara så länge du fortfarande känner dig nöjd med dealen, även efteråt…

6. nätverka!

Kontakter är fantastiskt och en räddare i nöden. Företagande är underbart när det går bra, men när något fel kan du känna dig väldigt ensam. Skaffa dig en grupp företagare runt omkring dig som du verkligen kan prata med, utan prestige. Även om du gillar att jobba själv så behöver du ibland komma ut för lite luft. Dessutom är det trevligt med ett nätverk som skickar jobb vidare när de själva har fullt. Välj att se dem som kollegor, mer än konkurrenter, det känns trevligare.

7. ta hand om din stress på ett strategiskt sätt.

Du måste ha vissa regler som du inte ruckar på för att hinna varva ner. Du får inte strunta i dem hur stressigt det än blir. Själv har jag lärt mig att ta ledigt en dag i veckan, typ. Jag har också strikta regler kring mobil- och datoranvändande på semestern (ingen!!).

Du kan mycket väl spendera varenda timme på jobbet (det går, jag har testat) men du måste, för att må bra också hinna:

• träffa familj och kompisar, överhuvudtaget
• städa hemma
• tänka
• äta
• duscha regelbundet
• läsa en bok som inte handlar om jobbet osv. osv…

8. ha en klart definierad kundservice.

Det finns nöjda kunder och sedan finns det förtjusta kunder. Jag hoppas givetvis att alla mina kunder är av det senare men ingen är perfekt, inte jag heller. Det är viktigt att alltid vilja bli bättre dock, och att göra sitt bästa för att bli det. Fundera ut vad du kan göra för att upplevelsen av att jobba med dig ska bli riktigt trevlig.  Gör samma med alla dina kunder.

Detta hjälper dig att känna dig färdig med ett arbete och kunna gå vidare med nästa. Kundservice handlar också om att vara tydlig med vad som ingår och vad som gäller. Jag lär mig nya saker hela tiden och självutvärdering är bra. Be om feedback.

9. försumma inte driften av ditt företag.

Räcker det inte med att göra kundjobb?

Nej.

Du behöver kontinuerligt göra:

• marknadsföring
• nätverkande
• uppdatera hemsidan
• sociala medier som passar dig
• fundera över om du vill förändra något
• investera
• ha egna personliga projekt

10. marknadsför dig även när du har mycket jobb.

Du måste så frön i god tid för att kunna skörda senare.

Jag har inte alltid varit bekymrad över planeringsarbete. Jag har bitvis haft väldigt gott om tid och inte haft något behov av att sätta gränser och styra upp när saker måste ske. Det intressanta med att ha gott om tid är dock att jag inte fick mer gjort, tvärtom.

Ont om tid har gjort mig mer effektiv på många plan och ett tag var min strategi att helt enkelt jobba jämt och aldrig vara ledig. Gjorde detta mig mer produktiv? Ja och nej. Under en tid hade jag en otroligt lång lista med jobb som skulle göras på en mycket kort tid. Om den intensiteten ledde till mina bästa jobb kan diskuteras. Efter över ett år av dygnet-runt-arbete, varje dag i veckan, alla dagar på året (nästan) stapplade jag ut utmattad med hjärtklappning på nätterna, kortare minnesluckor och lätt andnöd…  (Gör inte så, allihopa, det slutar inte väl).

Jag insåg att det var dags för mig att börja bli lite smartare med hur jag jobbar. Tanken är ju ändå att kunna jobba med mitt kära yrke långt upp i åren. Några månader innan hade någon föreslagit att jag kanske borde vara ledig åtminstone en dag i veckan men då kändes det helt omöjligt (jag hade fel).

När mitt jobb blev lite lugnare hann jag börja tänka lite mer på firman och vad jag egentligen gör med den och insåg att jag låg efter med mycket (marknadsföring, värdeskapande, nätverkande, egna projekt, fila på kundservicen…) vilket ledde mig in på nya spår. Jag insåg till exempel att jag verkligen jobbar bra på söndagar men gärna är ledig på måndagar, så jag bytte plats på dem.

Jag insåg också att jag är tillräckligt enkelspårig för att inte riktigt trivas med att ha en mängd olika aktiviteter inklämda på samma dag. Därför har jag nu skapat fasta dagar då jag träffar kunder och kommer hädanefter att först och främst ta emot folk på de dagarna. Givetvis får jag vara lite flexibel ibland men det ger mig mer dagar i veckan då jag kan arbeta undan i lugn och ro. Jag kan åka iväg och nätverka, jobba hemifrån, stänga in mig och sy i flera dagar om jag behöver det eller vara ledig om jag behöver och hinner.

På måndagar sitter jag hemma och skriver, sover ikapp, springer privata ärenden, passar på att träna eller något annat som jag inte hinner annars. På onsdagar och torsdagar träffar jag kunder för in- och utlämning, provningar och förfrågningar. De övriga dagarna disponerar jag som jag själv behöver, beroende på vad jag jobbar med för stunden. Jag håller på och drar igång en del egna projekt som jag tänkt på länge och ser fram emot.

Jag har inte mätt hur många timmar i veckan jag jobbar. Jag är i ateljén fem till sex dagar, ofta kring 8-10h, utöver det jobbar jag hemma framför datorn så det blir mer än heltid. Men så är det ju för egenföretagare. När jag väl tar semester stänger jag av alla maskiner och telefoner och ägnar mig åt folk, mat och böcker istället. Ibland behöver man få ha hjärnan ifred 😉

Inte alla har friheten att lägga upp sina liv på det här sättet men vi kan nog alla bestämma att vissa dagar är fredade. Kanske du kan undanbe dig jobbmöten en dag i veckan? Slippa planera in sociala aktiviteter på söndagar. Vissa gillar att ha mycket för sig medan andra verkligen behöver luftfickor i schemat. Fundera över hur du fungerar och om det finns möjligheter att styra om när du gör saker? Vad behöver du för att fungera optimalt? För att hinna tänka och känna efter, komma på nya, bra idéer?

Själv har jag upptäckt att jag kan ha betydligt fler järn i elden än jag trodde förut, men det kräver en mycket tydlig struktur i vardagen (jag gillar inte för många överraskningar). Jag håller inte bara på med sömnad tröts allt, jag har fler ben att stå på och håller även kurser, skriver (kommer att börja skriva e-böcker snart), engagerar mig i skrädderiförbundet och annat.

Även om jag dragit ner på öppetiderna en smula så har jag inte dragit ner på kundservicen, tvärtom! Den tiden jag får över går oavkortat tillbaka till er!

/ellen